FOLKE FERMELIN
Kraftplattor

Folke är baserad i Stockholm och har utbildat sig på Kungliga Konsthögskolan och Gerlesborgskolan, han utforskar olika uttrycksformer, inklusive performance och måleri och strävar efter att skapa utrymme för det oväntade och "dumma ideér" som han anser vara en viktig del av konstens frihet.

​

Ur boken att bli konstnär (2019):
​

Susanna Slöör:
Som konstnär skulle man kanske fundera på att bli konstinfluencer?

​

F Fermelin:
Jag har inget intresse av att tvinga på någon mitt konstnärskap, men det är viktigt för mig själv. Att vara konstnär är mitt egenintresse. Det är en position att definieras ur, förstå sin plats här i världen. Det är egentligen inte så komplicerat. Men jag vill gärna att det ska finnas utrymme för dumma ideér. Det driver mig. Jag tänker på Chris Burden som sköt sig själv och jag har experimenterat med tankekraft i mina performance. Bland annat testade jag att tänka på att jag ska bryta handen genom att slå den i väggen, och det lyckades. Om man föreställer sig något går det att realisera. Det kan vara banalt, ingenting av värde, men möjligheten att pröva tillhör konstens frihet.

Jag har gått tillbaka mer och mer till måleriet och det uppfyller det uppfyller den konstnärliga tillfredsställelsen till 80 procent. Men 20 procent av ens kraft behöver man ägna åt dumma saker. Man kan sedan välja att vara konstnär utan att verka i ett större sammanhang. Jag har ingen redovisningsplikt. Konsten är outtömlig.

​

Utställningen “Kraftplattor” handlar om: att hitta kraft i just “grejandet med färgerna” - att transportera dem, måla för målandets skull. För vissa funkar det att virka eller lösa korsord; “detta funkar för mig”. Här hittar jag kraften, i plattorna.

​